Höst i Hallunda Norsborg [foto: Henrik Hemrin]

”Var uthålliga i bönen, vaka och be under tacksägelse. Be då också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att jag kan predika hemligheten med Kristus- det är för den jag är fängslad- och göra den känd och tala som jag bör. Visa klokhet i umgänget med de utomstående och ta väl vara på tiden. Lägg alltid era ord väl och ge dem sälta; ni måste veta hur ni skall svara var och en.” Kolosserbrevet 4:2-6

Församlingen i Kolossai, som låg i västra delen av nuvarande Turkiet under mitten av första århundradet, hade sina utmaningar och vi har våra. Paulus skickade en hälsning från ett fängelse där han satt pga att han hade predikat Ordet. Vi lyssnar till många förmaningar dessa dagar, från regeringen och myndigheter och det ska vi naturligtvis göra. Låt oss också ta till oss förmaningarna från Paulus - i första hand riktade till församlingen i Kolossai- men ord att utmanas av, också för oss, men likväl att vila i.

-Var uthålliga i bönen: Goda rutiner är oerhört värdefulla, särskilt i tider med större utmaningar. Hur ser dina goda rutiner ut? Vad hjälper dig dessa dagar att orka och må bra, att hålla ”rätt kurs”? Bön, dvs vårt inre samtal med Gud, ser olika ut över tid och skiljer sig åt mellan oss i Guds familj. Har din bön förändrats under denna pandemi, i så fall hur?

-Be under tacksägelse: Bönerna i Psaltaren innehåller allt vad det mänskliga livet rymmer. Läs dem gärna, om och om igen! Här finns förtvivlan och tvivel, nederlag och skam, ånger och anklagelser men inte utan ett stråk av tacksamhet och lovsång till Gud. Låt också våra böner få inspireras av de bönerna.

-Be att Gud öppnar en dörr: Vägen framåt är oviss och mörk kan vi tycka i dagsläget, framför allt pga av pandemin. Samtidigt finns många andra utmaningar för oss som individer och gemenskap, samhälle och värld. Ibland blir vi alltför fokuserade ”på en viss dörr”, som vi vill ska öppnas, men låt oss vara beredda för vilken dörr som Gud än öppnar åt oss. Bönesvar kan visa sig på de mest oväntade sätten!

-Visa klokhet: Ensam är varken starkast eller ”vet bäst”. Tillsammans kan vi mer och har bättre förutsättningar att greppa den komplexa världen och livets omständigheter. Låt oss ta vara på varandra och Ordet, som dialogpartner och ”bollplank”. Klokhet växer inte fort, den behöver tid och utrymme.

-Ta väl vara på tiden: Några av oss har ”mer tid” nu, andra har mer att göra. Tiden är oavsett livssituation en gåva, min dag och mitt liv, något att förvalta. Dock ska vi inte hamna i fällan att fylla livet till bristningsgränsen med aktiviteter, ljud, att ständigt vara tillgängliga för alla och allt, vara ”nyttiga” dagarna i ända osv. Kanske kan denna uppmaning betyda att inte göra någonting, i alla fall en del av dagen. Att för en stund ”stänga av”, lyssna inåt, uppåt och ”bara vara”. Vad händer då?

-Lägg era ord väl: Vi saknar närhet när vi inte får ge den eller motta den, så som vi brukar. Vi får höras på telefon, mejl, sms osv, mer än vanligt dessa dagar. Både de talade orden och de skrivna – vår kommunikation- behöver inte avstanna, och jag vet att den inte gör det i församlingen. Tack vänner, för alla ord, som trots allt byts mellan oss, också nu. Låt oss fortsätta med det!

Pastor Carin

November 2020

Närmare

”Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra.” Joh 15:4-5

I Coronatider talas det mycket om social distansering, som ett sätt att minska smittspridningen. Detta är jätteviktigt! Samtidigt är det motsatsen till hur vi tänker och vill fungera som kristna. Nyckelordet för oss är, närmare. Närmare Gud, närmare varandra i de olika språkgrupperna, närmare varandra mellan språkgrupperna och närmare vännerna i ”vardagsförsamlingen”, dem som rör sej i och runt kyrkan framförallt under vardagarna. Under Cornapandemin är det nya utmaningar som möter oss, men vi blir också uppfinningsrika då vi hittar nya vägar att fungera som församling.

Vi fortsätter att leva och verka som församling trots att vi fortfarande måste anpassa våra liv och församlingens verksamhet efter Covid-19. Vi längtar och ber, att närheten till Gud och varandra trots allt ska kunna fördjupas under dessa dagar. Eller kanske är det så att Coronapandemin för oss närmare vinstocken och närmare de andra grenarna.

Vi tackar Gud för den frukt vi får, vad församlingsgemenskapen betyder för oss och vårt närsamhälle. Vi tackar Gud för livet i gemenskap med vinstocken, som bär oss och föder oss.

Pastor Carin

September 2020

De orden sa ängeln Gabriel till Maria i den stund hon fock veta att hon skulle bli mor till världens frälsare (Luk 1:30). Josef fick i en dröm höra samma ord (Matt: 1:20). Orden "var inte rädd" uttryckta på lite olika sätt är mycket vanliga genom hela bibeln. 

År 2019 går mot sitt slut och vi har alla våra olika erfarenheter att summera. När ett år läggs bakom oss kan vi ställa frågan hur det gamla året blev, vad jag gjorde och inte gjorde osv. Erfarenheterna från det gångna året ger både god eftersmak, fina minnen men också ånger, kanske skuld. Allt får vi lägga i Guds händer och be om nåden att kunna gå vidare, försonade med varandra, oss själva och Gud. Vi tackar Gud för vad Equmeniakyrkan Hallunda fått betyda för så många människor och för vad vi fått ge och ta emot av varandra. Vi tackar för Guds omsorg och beskydd för dagar som varit.

Ett nytt år betyder nya möjligheter och svårigheter, nya vägval och beslut. Vi kan se framåt i tillförsikt och glädje men också med bävan och oro. Låt oss inte glömma orden "var inte rädd", de gäller för varje dag under det nya året. Änglarna bär bud också till oss.

En strof ur nr 256 vers 1, Psalmer och Sånger, "Var ite rädd. Det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går."

Systrar och bröder i Equmeniakyrkan Hallunda, varmaste tack för året som gått och låt oss möta det nya i stor förtröstan på Guds ledning, inspiration, kraft och mod. Så fortsätter vi att dela evangeliet om den Gud som blivit människa för att världen ska räddas genom Honom. Var inte rädd! Må Gud Fadern välsigna oss. Må Kristus ta hand om oss. Må den heliga Anden upplysa oss alla dagar i vårt liv. Må Herren beskydda och bevara oss till kropp, själ och ande, nu och för alltid i evigheters evighet. Amen. 

Med tillönskan om en fridfull jul och ett gott nytt år i Jesu namn. 

Pastor Carin

December 2019

Ibland behöver vi påminna oss om och på nytt landa i det som är grunden och centrum i vår tro och det liv som håller oss samman. Det är så väldigt mycket som vill fånga vår uppmärksamhet, ta vår tid och våra resurser i anspråk. Det handlar inte alltid om att välja mellan ont och gott, det som är bra eller mindre bra, utan vi hamnar ofta mitt i mellan mycket som är viktigt och samtidigt gott. Vi behöver vara rädda om varandra , den tid vi har och de resurser vi har att förvalta, vilka bla är våra gemensamma möjligheter, kunskaper, erfarenheter och ekonomi. Det är därför viktigt att fokusera och våga prioritera, att ha modet att välja bort ibland. Vi kan inte göra eller vara allt för alla, långt därifrån, och vi kan inte gå in i alla behjärtansvärda engagemang eller ta alla strider.

Vi är kallade till gemenskap med levande Gud och varandra. Den kärlek som välkomnar oss och omsluter oss uppmanar oss också att dela den vidare, på många olika sätt. TRO och LIV är ett, sammanflätat och vi älskar därför att Gud har älskat oss först.

Vi inbjuds och är kallade att:

Älska Herren vår Gud, av hela vårt hjärta, hela vår själ, hela vårt förstånd och all vår kraft.

Älska vår nästa (inklusive främlingen och fienden)som oss själva.

Älska varandra så som Gud i Kristus har älskat oss.

Älska världen med samma kärlek som fanns hos honom som utgav sin ende Son för att världen skulle räddas genom honom.

Vi har fått allt och det är vår kallelse att på samma sätt ge allt vidare. Det är en stor nåd att få vara med i Guds ”rörelse” i världen, i vår bygd. Det är hela tiden förändring, förnyelse och förvåning. Därför, och mitt i allt myller av människor, alla behov, många olika utmaningar, åsikter och tolkningar. Låt oss vara stadigt rotade och sammanflätade i detta; oavsett allt, vår grund och centrum: Kärleken.

Så får vi vandra vidare tillsammans, i vår Herre Jesu Kristi namn! Må vår väg gå oss till mötes!

Pastor Carin

September 2019

Det är min längtan!

I församlingens Verksamhetsplan som antogs på årsmötet den 16 mars finns flera konkreta steg i den riktningen.

Närmare Gud. Vi möts till gudstjänst, bön och bibelsamtal. Delar tro och liv med varandra. Ber och bär tillsammans!

Närmare varandra. Vi möts till förtroendevaldas dag i juni, måltidsgemenskap i våra hem mellan språkgrupperna, skriver en gemensam Församlingsordning, svarar på en enkät för att lyssna in hur vi tycker att det står till med Equmeniakyrkan Hallunda.

Närmare våra medmänniskor. Vi möts till svenskaundervisning, delar vidare den mat och annat vi får ta emot, håller kyrkan öppen för den som behöver stöd av något slag och ska undersöka om vi kan ha en vänförsamling från något av Equmeniakyrkans alla samarbetskyrkor ute i världen.

Vänner, det är en nåd att få vara med. Att vara inbjuden till livsgemenskap med levande Gud och varandra. Att få bjuda in och göra rum för fler i denna brokiga gemenskap, där vi har det allra största och viktigaste gemensamt, Jesus.

Vi ber: Visa oss Herre din väg, och gör oss villiga och modiga att gå vart och när du kallar!

Varmaste hälsningar med en önskan om en välsignad Påsktid!

Pastor Carin

April 2019

Tack för den du är i församlingsgemenskapen, tack för det du gör och ger!

Tack till alla som har haft särskilda uppdrag under året, tex olika ledar- och ansvarsuppgifter,
förtroendevalda och trogna matvolontärer.

Equmeniakyrkan Hallunda har under år 2018 fått vara en varm, välkomnande och generös gemenskap som haft nåden att fått ha Jesus Kristus i centrum. Vi har fått gå med Gud, tillsammans, genom olika utmaningar och tagit emot många välsignelser, bla har vi haft möjligheten att dela ut mat och annat som vi först fått ta emot.

Församlingen är i ständig rörelse, förändring och utveckling, en kyrka full av liv, med ett stort kontaktnät.

Nu ser vi med tillförsikt fram emot det nya året, 2019. Vi får lägga allt i Guds händer och be om ledning, beskydd, inspiration, kraft och mod.

Önskar er alla en fridfull jul och ett välsignat gott nytt år!

Varmaste hälsningar,

Pastor Carin

December 2018.

(English below)

Vi har mycket att glädjas över detta år, 2018!


För 40 år sedan byggdes den gula träkyrkan mitt i betongförorten som allt sedan dess har fått betyda så mycket för så många. Vi tackar Gud och varandra!


För 10 år sedan kom vi igång med engelskspråkig verksamhet. Efter många samtal, funderingar och böner var det denna dörr som öppnades. Församlingen har välsignats rikligen genom alla som kommit till under dessa år!


Efter att ha levt nära Norsborgs Metodistförsamling under många år blev det möjligt att för 5 år sedan, låta den församlingen uppgå i Hallundakyrkans församling (senare Equmeniakyrkan Hallunda). Ett naturligt steg att ta, då våra modersamfund bildade Equmeniakyrkan och flera medlemmar redan fanns med i Hallundakyrkans församling sedan många år, samt att vi fanns i samma byggnad. Tack till alla i Indo Pak som var frimodiga att gå in i nya utmaningar och som allt sedan dess bidragit till bygget av den gemensamma församlingen.

Nu ser vi tillsammans fram emot nya möjligheter att få dela och gestalta evangeliet, genom många olika språk och uttryckssätt.

Immanuel Gud med oss!


Carin Hemmati, pastor och församlingsföreståndare

Augusti 2018

---------------------------

We have much to be joyful about this year, 2018!

Forty years ago the yellow wooden church was built in the midst of
the concrete suburb. Since then it has been very meaningful to so many people. We thank God and each other.

Ten years ago we started the English section. After a long time of talking about it, thinking about it and praying about it that special door finally opened. The congregation has been richly blessed through everyone who has been around since then!

We had lived close to the Methodists in Norsborg for many years and finally five years ago we had the chance to welcome that congregation as a part of our own, first as Hallundakyrkan and later on as Equmeniakyrkan Hallunda. It was a natural step to take since our mother denominations were creating Equmeniakyrkan at the time and several of the Methodist members were already a part of our congregation and we also shared the building. Thank you to everyone in Indo-Pak for courageously stepping up to the new challenge and for being a part of our joint congregation since.

Now let us all together look forward to new possibilities to share and live the Gospel, through many languages and expressions.

Immanuel – God with us!


Rev. Carin Hemmati, Congregation leader.

August 2018