En ny hösttermin har precis börjat och kanske är någonting nytt i ditt liv. Positivt eller negativt. Vi har lagt valet bakom oss och en ny regering ska så småningom tillträda. Det är ständiga förändringar runt oss och i oss. Hur ska vi i kyrkan respondera på det? Hänger vi med och är vi relevanta i vår samtid? Dessa frågor kommer och går. Ibland drabbar de oss personligen, ibland är de utgångspunkten för samtal i församlingen och någon gång ställs frågorna till oss, “utifrån”.
En krönika jag läste i tidningen Sändaren på försommaren, av teologen och författaren Patrik Hagman, gav mig en del värdefulla tankar. Om inte nya, så en god påminnelse. Hagman beskriver vår samtid som fylld av distraktioner. Det är mycket som pockar på vår uppmärksamhet, tar vår fokus, bland annat ständiga uppdateringar av nyheter av skiftande slag i olika medier. Detta gör – enligt skribenten – att vi människor får svårare att koncentrera oss och alltför sällan klarar vi av att ta tankegången till den punkt där vi verkligen tänker något viktigt. Det grekiska ordet för den kraft vi kallar djävulen är diabolos och kan ordagrant översättas “splittrare” eller “bortkastare”.
Finns det då något i vår värld och i vår samtid som är mer relevant än just kyrkan – de vi är tillsamman – och det vi formar och gör tillsammans? Det mesta av det vi gör handlar om att koncentrera oss, fokusera: lyssna till Guds ord och låta Hjälparen, den heliga anden forma oss efter Guds rikes. Se vår nästa och beröras av vår omvärld till förbön och handling.
Kyrkan har fått enhetens gåva, mitt i en färgrik mångfald, och i den får vi utmanas och ta vara på alla resurser och möjligheter. Vi behöver visa på ett alternativ till splittring och polarisering. Vi är inte en åsiktsgemenskap. Kyrkan hålls inte främst samman av doktriner utan av relationer. Jesus är vårt centrum och hans kärlek är det kitt som fäster oss vid varandra och ju mer vi delar den, desto starkare står vi emot alla risker om söndring och uppdelning i “vi och dom”.
Vad gör vi nu då? Ja, vi fortsätter, håller ut, håller kurs och inser att kyrkan – evangeliet – är mer relevant än någonsin! I Johannesevangeliets femtonde kapitel upprepas orden: “Bli kvar....”. Bara det är Guds goda nyheter i en tid när vi springer på många bollar samtidigt. “Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet.” Orden från Hebreerbrevet 13:8, får vara den “tyngd” som håller oss fästade vid och rotade i vår tro och i Kristus mitt i en tid av snabba förändringar och ständiga omdaningar.
Guds frid och fred in i ditt liv, ut i församlingskroppen och till jordens yttersta gräns!
Pastor Carin
September 2022
